måndag 31 oktober 2011

Höstbus med tre söta små killar!

Mitt i allt pluggande så fick vi lite spontanbesök av Petra och småkillarna. De kom och hälsade på oss och det var fullt ös från början till slut. Med en 1-åring, en 5 månaders och en tremånaders bebis var där liv i luckan vill jag lova, men vem har egentligen sagt att man skall ta det lugnt? haha. Småttingarna roade sig glatt med den spelandes gröna leksakslarven. Den blinkande pingvinen som inte går att stänga av var också rolig. Det måste blivit något fel i produktionen för att denna leksak spelar förmodligen tills batteriet tar slut vilket det aldrig verkar göra. Medan den store killen var i full gång med att snurra på hjulen till Milos sparkbil fick jag och Petra snackat en hel del skit och det är ju alltid trevligt :)





Jag njuter av varje dag som jag får spendera tillsammans med min lille kille och för varje dag som går blir han bara roligare och roligare. Han är med mycket mer och jag bara längtar tills man kan gunga, åka rutchibana, gräva i sanden och springa runt och jaga sin lille busekille. På tal om jaga så fick Petra jaga sin lille knatte runt hela sandlådan idag. Stoppade han inte en näve grus i munnen så smakade han på ett och ett annat löv. Söta Neo. Vi promenerade nämligen bort till parken och detta blev Milos första lekplatsbesök. Småkillarna låg fint i sina vagnar och kollade på Neo som for runt som ett litet yrväder.




Det har varit en riktigt mysig höstdag med tre små busiga killar. Nu skall det lagas korvstroganoff och då vi snöat in på bulgur så blir riset idag utbytt mot detta. Ha en fin afton. På återseende!

/ K & M




Träningsmamma & vinterMilo!


3 månader har gått sedan förlossningen och jag känner att min kropp nu är redo för lite mer träning än bara enkla promenader. Nu skall det joggas och powerwalkas ordentligt. Vikten är jag nöjd med men konditionen är inte på topp. Jag var i rätt bra form innan jag blev gravid så den formen skall jag försöka hitta igen och det skall väl inte vara så svårt ;). Jag och Milo tar en lång promenad varje dag vid 10- tiden. Då får Milo sin förmiddagsömn och mamma får sin motion. F sticker till jobb halv 8 så nu har jag bestämt mig för att gå upp halv 7 och bege mig ut för lite morgonträning. Hurtigt va? Idag hade jag premiär och sprang 3 km utan att stanna. Det var en mycket nöjd mamma som klev in i hallen en halvtimme senare och möttes upp av en söt liten vit kanin som satt och väntade på sin morgonmorot. Själv blandade jag ihop en utsökt smoothie, vilken kanonstart på dagen.

Igår var vi som sagt iväg och fixade lite vinterkläder till lillen och så himla söta kläder det finns. Att det tillverkas så små men så fina saker är otroligt och det är så mycket roligare att shoppa till sitt barn än till en själv. En tjock och bullig dunjacka och en ny mössa fick det bli och kläderna satt som en smäck! Nu kan vargavintern komma utan problem :).






På torsdag har vi opponering av examensarbeten så tills dess skall jag ha läst igenom 8 arbeten och granskat ett noggrant. Så idag blir det till att lusläsa för hela köret. Lite promenixer och bakning står också på dagens schema. Ha en fin dag!



/ K & M

söndag 30 oktober 2011

Familjeutflykt i Ljunghusen och tre bärnstenar rikare!

En höstutflykt till Ljunghusen fick det bli idag. Vädret såg ut att vara ganska så stabilt när vi körde hemifrån men när vi kom fram så såg vi hur mörka moln drog in. Vi tog iallafall en lång och härlig promenad längs stranden och andades in frisk luft. Det var väldigt mycket tång som hade blåst in från havet och jag som älskar att leta bärnsten kunde inte låta bli att smårota lite. Enda sedan jag var liten har jag gillat att leta bärnsten och jag lyckas alltid hitta några stycken. Man går där längs stranden, hör vågornas sus och har blicken helt fokuserad i tången. Plötsligt ser man något brun- guldigt som glimmar. Man böjer sig ner, plockar upp det i sin hand och har man tur så är det något annat än en gammal glasbit från en flaska, det är en bärnsten. Idag fick jag tag på tre stycken, tre små bärnstenar. Milo tittade sig nyfiket runt omkring och i sin nya jeansjacka var han riktigt tjusig.




Milos största dreggellapp fick också åka med idag. En efter en hängs de på tork här hemma. Efter ca en halvtimmes användning är de dygn sura och jag tror att Milo använder ca 4 stycken om dagen. Sötnosen har nu börjat göra bubblor med munnen och burrar med läpparna så han blir alldeles blöt i ansiktet, gulliga unge. Det är så kul att se att det kan skilja så mycket bara från en vecka till en annan. Nu tröstar han sig till och med själv med sin hand så jag är inte riktigt lika mycket napp längre :).





När vi hade gått ett tag så började det regna. Milo började även tröttna på sandkornen så vi körde vidare mot Entré för att se om vi kunde hitta lite smått till Milo. Vi hittade en hel del så nu är Milo ekiperad för vintersäsongen. Hungriga som vargar var vi när vi väl kom hem så det blev hämtepizza från Pompei, riktigt gott vill jag lova! Nu väntas myskväll och kvällsbad av lilleman! Hoppas ni haft en kanonhelg ni med!



/ K & M

lördag 29 oktober 2011

Kärlekens dragningskraft..

Jag minns det som igår, när du kom till mig om tisdagarna. Dessa tisdagar var magiska. Hela måndagen höll jag på att längta ihjäl mig och när jag skulle gå och lägga mig satte jag på våra låtar. Colourblind, Wild World, A kiss from a rose.. sedan somnade jag. Hela natten drömde jag om dig. Jag drömde om att få vara med dig för evigt, att få se oss två växa tillsammans, att få se vår kärlek bli starkare, att få längta efter att få bo med dig, att få leva med dig och att i framtiden få bilda familj med dig..
- min stora kärlek var funnen!



Inte en enda minut av mitt liv med dig vill jag förändra. Inte en enda sekund. Enda sedan jag såg dig har jag vetat att det skulle bli vi två. Du var som en magnet för mig, en sådan magnet som var i två färger och var formad som ett u. Den sidan av magneten som var röd, det var du. Jag var den vita sidan. Dessa sidor fastande alltid i varandra och jag minns att vi så fort vi kollade på varandra fastnade vi med våra blickar i varandras. Vi låg där och bara kollade varandra djupt i ögonen. Vi kunde kolla på varandra till nattens mörker bröts och morgontimmarna smög sig på. En av oss klamrade sig fast vid den andres rygg och vi bara låg där, höll om varandra och insåg att denna kärlek var äkta, så pass äkta att om man hade vänt på magneterna och satt den vita sidan mot den vita så hade vi ändå fastnat i varandra. Dina kyssar gav mig gåshud och ditt leende fick mig att inse hur glädje smittar av sig och hur satans söt du är med din smilegrop. Jag var så kär, så sjukt kär och just då trodde jag inte att livet kunde bli bättre..

Att hålla någon i handen när man gick på stan, när man satt i soffan eller när man gick och handlade. Att kyssa någon på biografen. Att krama någon i vintermörkret. Att skratta med någon i sommarvärmen. Att picknicka med någon i vårsolen. Att ta skydd under paraplyet med någon i höstregnet. Att denne någon skulle vara du var helt ofattbart. Det var verkligen såhär det var. För varje dag som gick blev jag bara mer och mer förälskad i dig. Vår kärlek växte starkare och vårt förhållande blev bara bättre och bättre. Vårt förhållande fylls fortfarande med allt detta, varje dag. Vi tar vara på varandra och glömmer aldrig bort vad vi har. Vi glömmer aldrig bort varandra. Magnetism och kärlek har något väldigt fint gemensamt. Det är nämligen så att är det en jäkligt stark magnet så är det näst intill omöjligt att lossa den från den andra. Den är fastklistrad i det som den passar ihop med. De är liksom menade att sitta ihop, att sitta ihop för evigt....
- precis som vi!




/K

Milo med Sensationgrabbarna!

Idag har grabbarna som sagt ockuperat lägenheten så jag och Milo har haft en heldag med moster Annicka och Matte. Efter shopping och storhandling på Ica- Maxi var jag tvungen att gå hem om och langa in matvarorna i kylen. Givetvis var showen i full gång i vardagsrummet och Milo fick känna på den glada stämningen. Helt paralyserad satt han och lyssnade på musiken i morbror Mickes knä. Som han gillade det, så lugn har han inte varit hos honom förut. Grabbarna kommer få en riktigt bra kväll, de är taggade till MAX!





Ikväll blir man bjuden på middag och filmkväll men innan dess skall jag och Milo ut på en mysig kvällspromenad. Vi får väl se hur pass pigg F är imorgon för om han orkar har jag tänkt att vi skall på söndagspicknick i Falsterbo och sedan besöka farmor och farfar en stund. Må väl gott folk!



/ K & M

Mannen bakom osten och nybakade scones!

4 dl mjöl, två dl mjöl, 1 dl havregryn, 50 gram smör, en gnutta bakpulver och en nypa salt är vad som behövs för att baka underbart goda scones. Jag vaknade tidigt idag och passade på att överraska familjen med lite god frukost. Men precis när jag satt in mina scones i ugnen så kom F nosandes in i köket. Milo sov vidare och när F hade tagit ut påläggen så fick jag ett riktigt skrattanfall. När jag vände mig stod han där med osten som en ögonbindel och det såg riktigt lustigt ut. Som vi skrattade. Med en god frukost och glada skratt kunde inte dagen startat bättre.






Milo vaknade efter en stund och han är bara för söt när han mornar sig. Precis när jag eller F skall lyfta upp honom ur sängen så spänner han armarna allt vad han kan ovanför sitt huvud och skjuter bak hela kroppen. Söta unge! Idag blir det en shoppingtur med syrran på stan. Det behöver inhandlas nya jeans och lite nya linnen. Hoppas man lyckas fynda något idag. F skall iväg på Sensation White i Köpenhamn ikväll med min kära broder. Det har ju tjatats om denna kväll enda sedan förra året. Sist följde jag med och jag måste säga att det var en riktigt fräck ljud och ljusshow det bjöds på. Så många vitklädda människor samtidigt och grym musik. Stämningen var otrolig och jag såg inte en enda person som bråkade på hela kvällen. Riktigt bra arrangerat. Jag hoppas killarna får en kanonkväll och tar väl hand om sig.





/ K & M

fredag 28 oktober 2011

Pump it up! ;)



Ja, då var årets pumpa färdigkonstruerad och jag måste säga att den blev riktigt fin. I vår familj har vi alltid haft som tradition att göra en pumpa så här års. Man ritar en massa olika ansikten och väljer sedan ut ett av motiven till utkarvning. Det är lite meck innan man kommer till själva konstruktionen. Först skall pumpan sköljas av från jord och sedan skall allt fruktkött med kärnor tas ur. När väl det är gjort så kan man börja skapa. Idag tänkte vi att kärnorna skulle utnyttjas så vi rostade dem med lite olja och salt i ugnen.





Milo satt och babblade med sin bilderbok medan jag gjorde pumpan och när den väl var klar så inspekterade han den noga. Han rynkade ögonbrynen och undrade nog vad det var för konstig orange varelse med en stjälk på huvudet.




För mig har Halloween alltid varit en av de roligaste högtiderna (om man nu vill kalla det så) på året. Vi smyckade alltid ut oss som läskiga monster och gjorde "Bus eller godis" i lag. Vi var många barn på det område som jag bodde på som liten så för att vara lite effektiva så gick vi tre och tre. Sedan delade vi på allt godis och alla pengar som vi fick. Jag minns att man ibland lyckades skrapa ihop 14 kronor var som man sedan dagen efter gick och köpte ännu mer godis för. Vi hade en deal att om man ringde på någon som gav en glass så fick man äta upp den, annars skulle allt delas exakt lika! Det var tider det. Frågan är om man fortfarande håller på med sådant? Kul var det iallafall :)


När vi var klara med pumperiet så slog vi oss ner framför tv:n en stund och lille Milo fastnade framför Top Model. Han satt som fastklistrad, sötnosen lille. När programmet var slut tog vi en lång promenad till Västra hamnen med Rebecka och söta Ellie. När man går och pratar om allt mellan himmel och jord så springer tiden snabbt iväg, det känns som man kan gå hur länge som helst. Det har varit en härlig fredag än så länge och då F snart kommer hem så väntas en fortsatt härlig kväll. Trevlig Halloweenhelg där ute.




/ K & M

Spjälis färdig & en blivande liten innebandyspelare!

Godmorgon säger lille Milo från sin nya spjälsäng. Nu är den äntligen färdigmålad och bäddad med hans nya fina påslakan. Det tog sin lilla tid att måla alla pinnar och brädor men fint blev det. Att pyssla med måleri om senkvällarna är faktiskt riktigt mysigt. Det är rofyllt och man hinner tänka och rensa skallen lite. I sängen har Milo sin nya nallekudde och den lila spelandes elefanten. Elefanten går varm här hemma. Den spelar för fulla muggar och igår kom jag på att hela snabeln är ett piano. Där är 8 knappar i olika färger som går att trycka på så efter en stunds övande så spelade jag både Du blomstertid nu kommer och Lunka på för lillen. Visst tycker han det är roligt när den låter men bäst av allt är det att smaka lite på elefantens öron och snabel.







Det är nu Milos fjortonde fredag och idag är det mammafika som står på schemat! Men först ska vi gå ner i tvättstugan och hämta den sista tvätten som jag glömde i tumlaren igårkväll. Jag kan ju inte garantera att den finns kvar med tankte på galningen som bor på vinden, Hansson. För någon vecka sedan mötte jag hans syster som var väldigt besvärad över att Hanssons Stones-tröjor var borta. Hon undrade om här sprang tjuvar. Hon frågade om jag fått något stulet och då jag förklarade att mitt tvättmedel var borta så höjde hon ögonbrynen och frågade: Hmm, vilket märkte var det? Jag svarade att det var Via colour och då sa hon kvickt att det inte kunde vara Hansson, han hade nämligen E sa hon, Euroshopper! Denna kvinna knackade sedan dagen efter på dörren och när jag öppnade så låtsades hon vara dansk och behövde hjälp med sina resväskor, skumma tanta!



Nedan har vi en blivande liten innebandykille. Morbror Micke skall visa honom hur det går till ;). Jag spelade också innebandy i många år men slutade för två år sedan. Nu börjar man bli riktigt sugen igen så vi får väl se fram mot våren om det finns något lag man kan börja lira i.

Ikväll ska vi fira vår 85-månaders dag. Varje månad den 28:onde så småfirar vi kärleken. En god middag, levande ljus, lite ostbricka, varandra och rolig film får bli vårt firande.
Adios!




/ K & M

torsdag 27 oktober 2011

Titta han snackar! :)




Det är en riktig liten snackefarbror vi har fått. Man kan ju undra vem han fått det ifrån, jag pratar ju inte hela tiden eller så...

Att prata mycket med sina barn när de är såhär små tror jag är viktigt för deras språkliga utveckling. Ju fler ord de hör, desto fler ord lär de sig prata! På tal om att prata mycket så kom jag ock tänka på hur det var när jag var yngre. Jag har alltid skött skolan men när jag gick i femman så höll jag och några andra ofta låda. Vi pratade i stort sett så fort läraren vände ryggen till och varje tillsägelse resulterade i ett streck. Ett streck innebar 10 minuters kvarsittning. När fredagen kom kunde det hända att jag hade samlat på mig ca 20 streck vilket skulle innebära en lång eftermiddag. Men när det väl kom till kritan så insåg läraren att han ville hem och hålla helg så det brukade räcka med att sudda ut lite på tavlan och samla ihop söndersmulade suddgummin i en kvart, haha! Den läraren jag hade då mötte jag för ett tag sedan när jag vikarierade på en skola. Jag var tvungen att fråga om han fortfarande körde med sina streck och skrattandes svarade han att det inte var aktuellt längre.

Idag kom F hem och hade lunchdate med oss och det är så mysigt. Jag hade fixat bullar från bageriet och F:s favoritpålägg: Ägg och kaviar! Minto var också framme och nosade på fikat. Något av en favorit hos denna kanin är RoyalGala- äpplen. Men när det kommer till valet och kvalet så är detta djur inte dum. Ganska snabbt insåg han vilket som var godast så varför skall man knapra på en äppleskrutt när man kan hugga in på en smarrig chokladboll?!





På besök idag kom morbror Micke, moster Annicka och Matte. Micke hade med sig en jättefin present till Milo som kommer bli ett startskott för hans innebandykarriär! En miniliten fatpipeklubba som han skall börja lattja med så fort han kan gå! ;). Dagen lider mot sitt slut och det är dags att gå iväg och skaffa en pumpa!
På återseende!


/ K & M




My universe will never be the same- I´m glad you came!



Vi fann kärleken en sensommardag i september, vi har vandrat tillsammans hand i hand i 7 år, vi tar vara på varje sekund av livet, vi skrattar med varandra, vi gråter med varandra, vi älskar varandra, den absolut största kärleken kom till oss en sommardag i juli, vi blev föräldrar, vi blev mamma och pappa till ett litet barn, till vår lille Milo. Det viktigaste i livet är du vår son!



Det känns som om han alltid funnits hos oss och varje kväll när jag går och lägger mig ser jag fram emot att få vakna, se honom utvecklas och bara finnas till. Det är så himla roligt att se att en så liten grabb kan ha en sådan stark personlighet redan från dag 1. Som mamma så lär man sig något nytt varje dag. Man lär sig att ta vara på tiden och att stanna upp, njuta och att bara vara. Man lär sig vad livet har att ge och att alltid finnas till. Nu efter 3 månader börjar rutinerna sitta på sin plats och som mamma vet man vid det här laget vad ens lilla barn gillar och inte gillar. Vi har fått ett musikbarn men killen selekterar noga bland vilka låtar han vill höra. Passar det inte så pips det rejält men är det en låt som diggas så blir han tyst som en mus. Jag ser att Milo njuter när han gillar något, man ser det i ögonen, på munnen, på händerna och rörelserna. En låt som lillkillen gillar är The Wanteds låt- Glad you came. Vad kan egentligen passa bättre än en sådan låt? Han inser nog hur otroligt glada vi är att han kom till oss och att vårt universum aldrig kommer bli detsamma som utan honom- han är vårt allt och det vet han! ;)






Livet är underbart...

/ K