tisdag 29 november 2011

Arbetsskadad mamma & ett barns nattliga drömmar!

Just nu sitter jag här, lite smått arbetsskadad, gungar foten fram och tillbaka precis som jag gör när sittern står bredvid mig och lille Milo sitter där i och kollar på mig med sina stora vackra mörka ögon. Men just nu ligger en liten pojke och sover sött i sängen, i vår stora säng precis i mitten. Som en liten prins. Undra vad han drömmer denna lille kille? Plötsligt börjar han stortjuta eller gapskratta. Det är mycket intryck som bearbetas om nätterna och tänk själv hur mycket man drömmer när man sett massa nya grejer på en och samma dag. För ett litet barn så är allting nytt, varenda doft, varenda ljud och tänk så mycket som måste röra sig i barnets lilla huvud. När Milo gråter om nätterna så vaknar han oftast och vill se mig eller F och det gör han, då han ligger mitt emellan oss, sedan somnar han om igen. När han skrattar i sömnen så vaknar han dock inte. Vi tycker det ser så roligt ut att vi oftast skrattar vi med, då skrattar Milo ännu mer. En god cirkel det där, haha! Lille underbara pojke. Sedan du kom till oss har du gripit tag i våra hjärtan med all kraft och livet har fått mera mening än vad det någonsin haft förut. Du ler så hela vår värld lyses upp och du charmar din mamma och pappa så mycket att vi kommer ha svårt för att vara arga på dig när du är som galnast i tonåren. Dina små händer, dina små fötter, din hud, din doft, dina stora, men så små läppar, det är så underbart skapat allting, varenda liten del av dig min son! Du anar inte hur älskad du är Milo lilla, obeskrivligt!







Man skaffar sig lätt vardagliga rutiner och det här med att vara lite smått arbetsskadad tror jag man kommer att vara hela livet som mamma. Det har till och med hänt att jag stått på Ica och gungat matvagnen fram och tillbaka för att sedan komma på mig själv med att det inte är en barnvagn. Nu fattas det väl bara att jag går och sjunger vaggvisor för mjölkpaketen, havrefrasen och lingongrovan också? ;)



/ K

1 kommentar:

Milla sa...

Hahaha, jag känner igen det där! Det har hänt mer än en gång att jag har kommit på mej själv med att stå och gunga mjölpaket och kattsand :)