tisdag 1 november 2011

Stoltheten över att vara mamma!

Det är en stolt mamma som skriver, en stolt mamma-Kristin. Den stolthet jag kände när vår lille kille för första gången tittade på mig med sina mörka fina ögon kommer jag alltid att bära med mig. Det är med stolthet jag varje dag vaknar upp, ser på min son och kryper tätt intill honom. Den söndagsmorgon som Milo föddes så föddes även en stolt mamma. Tidigare när man varit stolt över något man presterat så har en färgbana likt regnbågens svept framför ögonen på en men sedan man med stolthet blev mamma så har denna regnbåge på något vis fastnat på näthinnan och dessa miljontals vackra färger ligger som en lyckohinna vart man än vänder blicken. Inte minst när man tittar på den finaste skapelsen på jorden, den finaste människan som någonsin sett dagens ljus, den lille plutt som för tre månader sedan vägde 2800 gram, var 48 cm lång och hade de minsta fingrarna jag någonsin skådat. Oavsett vart man befinner sig eller vem man är så tror jag att man som mamma aldrig varit stoltare. Man har tillverkat en liten liten människa som man kan se sig själv i. Att bära på alla de fina och underbara känslor som moderskapet bär med sig är otroligt. Att så många miljontals känslor som man aldrig tidigare känt kan rymmas inom en och samma kropp är underbart härligt men samtidigt mycket märkligt. Det som är märkligt är att man trodde att man skulle känna på ett visst sätt innan man blev mamma men när man väl såg sitt barn för första gången så sköljdes man över med ännu fler känslor än vad man kan beskriva i ord.





Det ögonblick då min son landade på mitt bröst är det klaraste och mest tydliga ögonblick under mina exakta 22 år. När jag tänker tillbaka på det ögonblick så kan jag inte rå för att mina ögon tåras,
de tåras av lycka, av glädje, av kärlek. De tåras av stolthet.

Det syns när man är stolt och man vill visa att man är stolt. Som mamma tror jag att det kvittar vart man befinner sig på livets resa för man kan inte vara annat än stolt över att ha sitt barn hos sig. När man låg där på BB och tittade på detta lilla knyte som låg tätt intill en så insåg man hur fantastisk människan är. Denna lille kille hade de sötaste små fötter jag någonsin sett, de finaste ansiktsdragen, de vackraste ögonen.. ja denna lille människa var verkligen det finaste jag skådat och den stoltaste mamman har aldrig någonsin varit lyckligare. Bland de miljontals färger som ligger framför mitt synfält så är det varje dag något som sticker ut. De är solstrålen som lyser upp en hel värld och som varje dag påminner mig om meningen med livet, min son, min älskade lille Milo. Din mamma är stoltare än någonsin och kommer alltid att göra allt som står i sin makt för dig, lycka och stolthet på hög nivå.


/ K

Inga kommentarer: